Austrian,1654-1730 Austrian painter and draughtsman. He is most notable for large-scale religious and secular decorative schemes, and his career heralded the important 18th-century German contribution to late Baroque and Rococo fresco painting. He was probably taught by his mother, who was a painter of wooden sculpture. Between 1675 and 1687-8 he was in Venice as a pupil and assistant of the Munich artist Johann Carl Loth, whose studio attracted many painters from Austria and southern Germany. It is possible that Rottmayr also visited other Italian cities, in particular Bologna and Rome. He returned to Salzburg in the late 1680s a mature painter and immediately received commissions for panels and frescoes. In 1689 he painted mythological scenes for the Karabinierisaal at the Residenz in Salzburg (in situ); in composition and style these are close to high Baroque models, particularly the work of Pietro da Cortona and Peter Paul Rubens. Such models, as well as the example of Loth, and Venetian painting, had an important influence on Rottmayr's panel paintings of this period, for example the Sacrifice of Iphigenia (c. 1691; Vienna, Belvedere) or St Agnes (1693-5) and St Sebastian (1694; both Passau, Cathedral). In these, the solidity of the figures is emphasized through the use of intense colours. For Rottmayr, however, the rational development of the figures and the composition was less important than the overall effect achieved by the use of colour. Incorrect details of anatomy and perspective found compensation in greater expressiveness, mainly conveyed by gesture and pose. Rottmayr's images are filled with plastic elements, creating a staccato effect. Several very important early commissions paved the way for Rottmayr's move to Vienna in the late 1690s.  Related Paintings of Johann Michael Rottmayr :. | Cap de copil, ulei pe carton | Arabic horsemen | Girl with a Pearl Earring (detail) wet | Church | The Spinners or The Fable of Arachne |
Related Artists:
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Benjamin West Clinedinst
Illustrator and Painter. American , 1859-1931 was an American illustrator and painter, born at Woodstock, Va. He studied for a year in Baltimore and for five years in Paris under Cabanel and Bonnat and first attracted attention in New York with his illustrations for Leslie's Weekly. He was best known as the illustrator of Thomas Nelson Page's Unc' Edinburg, the works of Hawthorne, Stevenson, and Mark Twain, although he worked also in oils and water colors. His sympathetic collaboration with the author gave his work an especial charm. He was awarded the Evans prize of the American Water-Color Society in 1900. In 1947.
Pehr Hillestrom
Swedish, 1732-1816,was a Swedish artist and since 1794 a professor at the Swedish Royal Academy of Art. He became the director in 1810. He produced numerous paintings of mostly women and children performing various daily tasks inside upper- and middle-class homes in Stockholm. Dresses and furniture were painted exactly the way they looked and provide a valuable source of information about what life was like in those days. In addition to this he painted craftsmen in action at mills and other early industrial workplaces. Between 1757 and 1772 he worked as a master tapestry weaver, after learning the trade in France.